Nordost om Ösmo, en bit in i Häringe-Hammersta naturreservat, ligger en låg fyrkant av grova stenmurar i en ängsbacke. Det är Hammerstahus, en riddarborg som byggdes på 1300-talet och stod övergiven redan på 1400-talet.
Murarna ligger söder om Hammersta gård, ungefär 700 meter från dagens gårdsbyggnader, vid en vassbevuxen och uppgrundad vik. Det du ser på plats är inte hela borgen utan bara dess understa del. Huset hade från början två våningar, och ingången satt högt över marken och nåddes med en trätrappa som gick att hissa upp. Kvar står källarvåningens murar, flera meter tjocka.
Det förklarar varför ruinen ser så låg ut från åkern. Du står vid överkanten på en källare, inte vid foten av ett torn.
Riddarna på Hammersta
Stockholms läns museum pekar ut riddaren Erengisle Nilsson den äldre som byggherre. Hans far var fogde på Stockholms slott och gift med en syster till heliga Birgitta. Borgen blev sedan säte för två generationer av den så kallade Hammerstaätten, Nils Erengislesson och sonen riksrådet Erengisle Nilsson den yngre.
Med den yngre Erengisle kom också gårdens stora skandal. Hans hustru, danskan Birgitta Olofsdotter Tott, avslöjades med att ha spionerat på sin man och lämnat statshemligheter till Danmark. Hon dömdes till döden men benådades. Enligt traditionen bekostade hon som kompensation kalkmålningarna i Ösmo kyrka, och i ett av valven syns Erengisles och Birgittas vapensköldar. Målningarna gjordes under 1460-talet, antagligen av Albertus Pictor.
Målningarna finns kvar. Borgen gör det inte, och därför är kyrkan den naturliga fortsättningen på ett besök vid ruinen. Vad som finns att se där står i guiden om Ösmo kyrka.
När Birgitta Olofsdotter dog uppstod förvirring. Hon hade sålt Hammersta till Sten Sture den äldre samtidigt som hon donerat gården till Uppsala domkyrka, och tvisten slutade med att Sten Sture fick behålla godset. Borgen lämnades att förfalla under 1400-talet och har stått som ruin sedan dess. Den världsliga medeltiden i trakten, vid sidan av kyrkans, står i Ösmos historia.
Varför reservatet heter Häringe-Hammersta
Reservatet omfattar två halvöar som skiljs åt av Landfjärden, och de bär var sitt gods. Häringe ligger i Haninge kommun, Hammersta i Ösmo socken i Nynäshamns kommun, och namnet håller ihop båda. Borgruinen ligger i Nynäshamnsdelen. Reservatets storlek, förvaltning och regler för besökare finns i guiden om naturen runt Ösmo.
Landskapet runt ruinen är ett herrgårdslandskap med omväxlande odlingsmark, hagmark och blandad ädellövskog, och på fälten står jätteekar. Genom området rinner Muskån, som håller havsöring. Här finns badplats, eldplats och vandringsleder med utsikt mot havet, så ruinen fungerar lika bra som ett stopp på en längre tur.
Ruinen är skyddad som fornlämning
Ruinen är registrerad i Riksantikvarieämbetets kulturmiljöregister, med bedömningen fornlämning och lämningstypen slott eller herresäte. Borgruiner är en av de typer som kulturmiljölagen skyddar direkt, utan att något särskilt beslut behöver fattas.
För dig som besökare betyder det tre saker. Du får inte gräva, flytta sten eller på annat sätt ändra eller skada lämningen. Du får inte heller använda eller ens ta med en metallsökare dit utan tillstånd. Och hittar du något löst i marken ska det ligga kvar. Titta, fotografera och låt stenarna vara.
Hitta hit
Med bil tar du väg 73 och följer de skyltade avfarterna mot Häringe och Hammersta. Med kollektivtrafik går buss från Västerhaninge till hållplatserna Häringe grindar eller Hammersta. Reservatet har parkering och stigar, och ruinen ligger inom promenadavstånd från Hammersta gård.
Ta med kängor. Murarna ligger i en ängsbacke och marken är ojämn. Den som vill orientera sig i trakten först hittar en överblick i guiden om var Ösmo ligger.
Vanliga frågor om Hammersta
Ligger Hammersta i Nynäshamn eller i Gnesta?
Både och, fast det är två olika platser. Borgruinen den här guiden handlar om ligger i Ösmo socken i Nynäshamns kommun, vilket framgår av Riksantikvarieämbetets registerpost. Det finns ett annat Hammersta i Gnesta kommun, och namnet förekommer även på skolor och företag i andra delar av Stockholmstrakten.
Vad heter ruinen i fornlämningsregistret?
Lämningen har numret L2014:7412 och bar tidigare RAÄ-numret Ösmo 314:1. I registret står den som slott eller herresäte med alternativnamnet Hammersta ruin, och den söks fram i Riksantikvarieämbetets Fornsök.
Går det att gå in i ruinen?
Det finns ingen byggnad att gå in i. Det som återstår är murarna kring källarvåningen, och de ligger öppet i backen. Håll dig till marken bredvid murarna i stället för att klättra på dem, både för din egen skull och för lämningens.
Finns det fler ruiner och fornlämningar i närheten?
Ja. I samma reservat ligger fyra gravfält och tre fornborgar, och i bergbranten vid Frubergets västra sida finns flera grottor. Mest känd är Frugrottan, vars huvudsal är tio meter lång och fem meter hög. Enligt traditionen är den uppkallad efter en fru på Hammersta som försökte gömma sig där undan förföljare med sina rikedomar och husdjur, skriver Länsstyrelsen Stockholm. Ta med ficklampa om du ska in i den.
Några murar i en hage
Hammersta är ingen iordningställd anläggning. Det är några murar i en hage, en åker intill och en vik som håller på att växa igen. Men det är en av få platser i trakten där du kan stå mitt i en byggnad från riddartiden, och historien som hör till den går att följa vidare bara några kilometer bort, i kyrkans valv.